Det går inte att lura de små!

Standard

Igår fick jag uppleva 3 fina rytmikstunder med de allra minsta barnen. Det började på morgonen på Skurups bibliotek med ca 20 barn i ålder 1-3 år som rullade in. Tillsammans övervann vi alla våra rädslor: Lill-Drakis vågade sig fram och lekte tittut, det gungade i barnens små knän när vi flög med draksjalarna, mellandraken Barbro vågade hälsa på Tyrannosaurus Rex (inget av barnen var rädd för honom!) och jag själv övervann ännu en bit av min sångrädsla och sjöng två nya sånger utan återhållsamhet och belönades med spontana applåder! Det är det bästa med de små. De går inte att lura. Är det inte bra så går de. Även om deras medföljande vuxna försöker hindra dem.

Så var inte fallet i Skurup och framförallt inte i Abbekås dit jag for i racerfart när jag var klar i Skurup. För första gången hade någon klipsk bibliotekarie kommit på idén att ha drakrytmiken där! Till det lilla biblioteket det kom ca 15 små 1-3 åringar och när jag gjort hela mitt program (ca 35-40 min) satt alla bara kvar o ville ha mer! Vilken koncentration och musikglädje!

Som avslutning på dagen var jag på Rydsgårds bibliotek på eftermiddagen. Där samlades ca 5-6 mammor (tyvärr bara mammor denna gång, men annars brukar det alltid vara några pappor!) med ca 2 barn/mamma. En lagom liten grupp på ett litet utrymme. Flera små bebisar satt förundrade av olika klanger, vissa var lite trötta och satt i mammas knä, någon ammade, men en hel del små knän började gunga, sjalar flög genom luften och och mammorna fick beundra sina små och deras magiska färdigheter i musikens och rytmikens värld.

För i musikens och rytmikens värld kan vi alla uppleva och kommunicera på ett sätt som skapar mening och struktur av vår omvärld. Små bebisar på några månader med äldre syskon som är ett par år äldre, deras föräldrar och en och annan mor/farförälder får finnas tillsammans på lika villkor. Bara med skillnaden att vissa är stelare i knäna än andra;-)

Inspelning!

Standard

Det är alltid lite pirrigt att spela in sin egen musik – men efter tre dagar i studion finns 10 små Hunden Rundlåtar inspelade! Slutmixningen är inte klar men här är 2 smakprov:

Jag vill vara din vän

Det vill jag gräva ner

Stort tack till min bästa Ulf som spelar både kontrabas, basklarinett, trummor, flöjt, saxofon och sjunger, samt till Håkan Andersson med sina vackra accordeon och pianotoner, Johan Malmberg som gick in o styrde upp den ledsna masken med gitarr, banjo och fiol. Mina fina flickor Majken o Moa som hörs både här o där;-) o tack såklart Mikael för ett mkt bra, kul, smidigt, välljudande samarbete!bild kopia 4 bild kopia 2bild kopiabildbild kopia 3

Tillbaka igen!

Standard

Ja nu är det dags att köra igång på nytt! Vilken fantastisk sommar det varit, massor av sol och bad precis som vi önskar.

Här hemma har de senaste veckorna gått till att arrangera och öva på alla Hunden Rund sångerna eftersom vi ska spela in dem i nästa vecka! Tanken är att man ska kunna fortsätta lyssna på och sjunga sångerna hemma eller på förskolan efter att man hört någon av föreställningarna. Tänk så mysigt att kunna både läsa boken och lyssna på musik som hör till boken tillsammans i höstmörkret!

Titta gärna på turneplanen för hösten om ni vill komma och höra något av mina program. Det är mycket Hunden Rund tvärtom och Hunden Rund och känslostormen som spelas i höst. Välkomna!